my heart belong to you!
Jag väntar fortfarande på att familjen ska höra av sig. Fan va skönt det skulle vara om dom kunde skicka något så jag vet hur jag ska göra, så jag kan förbereda mig, ställa in mig själv på att åka! Just nu känns det så långt borta, som att det inte kommer bli av. Det känns skönt på ett sätt. Jag vet inte om jag pallar att åka, allt jag har här hemma? Visst det kommer finnas kvar förutom en sak som jag kommer mista, och det kanske är en av dom bästa sakerna i mitt liv! Så fort jag tänker på Turkiet så känner jag; Fan va skönt att komma iväg, sen slutar jag tänka så och tänker i stället; Jag kommer sakna allt här hemma. Om jag ligger här hemma, fortfarande hemma i Svergie, och gråter, hur mycket kommer jag då inte gråta där nere?
Får man ta med sig det man vill ha breve sig hela tiden ner till familjen? Det går väl? :)
Får man ta med sig det man vill ha breve sig hela tiden ner till familjen? Det går väl? :)
Kommentarer
Trackback
